onsdag 18 april 2012

Smart att ha i frysen


Bra grej att göra när man känner för att baka. Så kan man ta fram och stoppa i typ glass med hackad dumle när gästerna kommer! Från min favvoblogg sötasaker: http://sotasaker.com/atbara-dessertskalar/

Recept:
2 ägg
1 ½ dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 dl rapsolja
¾ dl apelsinjuice
7 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver


Vispa socker, vaniljsocker och ägg löst och blanda i olja och juice. Rör samman vetemjöl och bakpulver för sig och rör sedan ner i smeten. Kavla ut till plattor och klä runt botten av små metallformar eller andra ugnsfasta skålar och ställ dessa med degen upp op en plåt. Grädda i 175° i cirka 10-12 minuter. Knacka försiktigt bort formarna och fyll skålarna med grädde, vaniljkräm eller glass.


Läs mer: http://sotasaker.com/atbara-dessertskalar/#ixzz1sMwS0LWK

lördag 14 april 2012

Jag älskar alla kakor, utom de med lever i. Antagligen.

   I ett desperat försök att lära mig hur man får mer trafik på sin blogg (vi älskar er, alla tre prenumeranter!),surfade jag runt på nätet på jakt efter tips. På en sida stod det vänligt men bestämt: " ...skriv inte om dig själv, eller vad du och dina kompisar gör eller äter, om du inte är kändis. Ingen är intresserad." Brutalt. 
   Nu råkar det ju vara så, att vi är tre individer i min lilla familj, och de känner mig definitivt. Ja, i min värld är jag rentav en superkändis; även jag känner mig själv väldigt väl och umgås med mig själv ofta. Ibland stöter jag ihop med mig själv på Ica, och då ber jag nästan aldrig om autograf eller bildbevis, eller är sådär påträngande jobbig. Nej, ibland låtsas jag till och med som om jag inte känner igen mig själv! Alla som känner mig kan intyga hur diskret jag sköter det hela. In your face, anonyme bloggtipsare. Hoppsan, jag kom visst in på ett sidospår. 
   Hur som helst, i detta lilla, lilla universum finns det andra superkändisar som ofta gör bejublade cameoroller, t.ex. maken, dottern, föräldrarna och vännerna, däribland Anna, som driver den här bloggen tillsammans med mig. Därför tänker jag skriva lite om henne - en av kändisarna i min värld. 
   För er som inte har haft nöjet att träffa henne, kan jag säga i förtroende att jag är tämligen säker på att det flyter kakdeg i hennes ådror. Med en far som på ett mycket sympatiskt sätt plötsligt blev maniskt intresserad av att baka bröd till en mor vars kaffebröd är som små munsbitar av en änglahimmel, är det inte så konstigt att Anna bakar ljuvligt. 
   Och nu till det märkliga, som aldrig upphör att förbrylla mig: Hon äter upp allt hon bakar, men är ändå supersnygg och smal. Hur går denna ohyggliga orättvisa TILL, Jillian Michaels? Va?) Själv tillskansar jag mig en lättare rondör bara genom att SKRIVA om Annas kakor, för att inte tala om hur illa det går om jag blir bjuden på dem. Hon har en fallenhet åt bakning; min egen begåvning ligger helt klart i att äta upp det som andra bakar. Och sen äta upp grannbordets kakor. Och sen smulorna som ramlat ned på golvet. Och sen golvet, om det vill sig mycket illa. Det är tur att jag har mitt löpband. 
    Ni förstår kanske varför jag behövde skaffa mig en annan hobby. Att älska inredning kan visserligen kan vara kostsamt, men det går åtminstone inte att äta upp ett stilleben av stearinljus. Förutsatt att man inte är fruktansvärt hungrig. Hmmm... Jag återkommer på den punkten. 
    Något jag längtar efter just nu, är att Anna ska baka Whoopies, ta några riktigt snygga bilder på dem, och lägga upp dem här. Dels för att jag inte vet vad Whoopies är, men även för att det låter väldigt lovande, amerikanskt, och lite för " käckt" som min mormor brukade säga för att beskriva...ja, det mesta egentligen. Med det namnet kan det omöjligt vara nåt som innehåller exempelvis  lever, och allt som inte innehåller lever är mycket välkommet här på bloggen! Leverrestriktionen är den enda vi har!   
   Någon som har fler tips på sockersaker som inte innehåller lever? 
 
Medan ni funderar på saken får ni njuta av några inspirationsbilder från danska Madam Stoltz. 
Som att äta bakverk med ögonen...
Deras produkter saluförs bland annat av www.inreda.com och www.broarne.se.
Foto: Madam Stoltz

Foto: Madam Stoltz

Foto: Madam Stoltz

Foto: Madam Stoltz
Ha en underbar lördag!Kram/Sofia 

onsdag 4 april 2012

Game on, Vädret.

   Vädrets PR-agentur har ett strategimöte i hopp om att kläcka en idé som kan återfå något av den forna popularitet som Vädret åtnjöt under dess glansdagar, d.v.s för två veckor sen.
   Det går trögt. Till och med firmans toppstrateg stirrar tyst och dystert framför sig . Men plötsligt öppnar den nye praktikanten munnen, och ut kommer en idé som får samtliga direktörer att förbluffat spruta ut kaffet. "Genialt", utropar de unisont. "Tillkalla omedelbart Vädret och skrid till verket!"

   När praktikanten har ropat i drygt en kvart, flyter vädret surt in på kontoret och slänger sig i soffan, utan att ens bry sig om att praktikanten redan sitter där. Det börjar genast klaga på att soffan är knölig och att kaffet har för mycket garvsyra. Eftersom Vädret är en storkund försäkrar direktörerna ivrigt att de ska införskaffa en Nespresso inför Vädrets nästa besök.
   Vädret gäspar uttråkat och tittar lojt på de kallsvettiga cheferna. "Jag är mycket besviken på er", säger Det sen, med olycksbådande len stämma. "Folk har slutat gå ut. Jag kan inte blåsa iskalla, elaka vintervindar på dem!" "Men det är väl knappast vårt..." börjar den svettigaste direktören, men tystnar tvärt då Vädret parkerar ett litet argt regnmoln över hans flint.
    "Nå?", säger Det sedan uppfordrande, lägger otåligt sina pinnarmar i kors och trummar med sina spretiga lövfingrar. "Vad tänker ni göra åt saken?". En lång, mättad tystnad följer.
    En av direktörerna (den som är en aning mindre svettig) sneglar mot praktikanten, som nu ligger och kvider av rädsla under soffan. Knappt hörbart väser han: "Praktikaaanteennnn".
"Vad?!" , ryter vädret och drar fram den darrande praktikanten och lyfter upp honom i skjortkragen.
"B-b-berätta om din idé", säger Den Aningen Mindre Svettige Direktören.
    Praktikanten tar ett djupt andetag, förvissad om att det blir hans sista, och berättar stammande för Vädret.
"Jag tror att vi har en plan", myser Vädret elakt när praktikanten tystnar.
"Ring hem, pojkar. Hälsa era fruar att ni arbetar hela natten."

   Det missvisande och svekfulla resultatet av det nattskiftet ser jag utanför mitt fönster just nu:
Vädret har producerat en löjligt påkostad reklamfilm för sig själv.
Det struttar, steppar, och kråmar sig på ett mycket självgott sätt i solens strålkastarljus. Det har plockat fram sina allra glittrigaste accessoarer och kör sina populäraste shownummer: ekorrar, vårfåglar, krokusar.
"Kom ut till mig, jag är härlig och vårig!", kvittrar det insmickrande till mig genom fönstret.

    Glöm det, Vädret. Jag minns nog hur det gick förra gången. Även du, min, Brutus! Så fort jag släpper garden och vill bli sams igen, slår du dina is-klor i mig. Det där går jag inte på igen!

   Nej du, jag tänker sitta här inne, och andas kemikaliedammluft i tyst protest tills termometern visar på 25 grader, och då går jag ut,  iförd täckjacka. Och termobyxor! Suck it, Vädret!

   Men det finns trots allt några fina saker med Vädret, och en av dem är att man kan betrakta det på betryggande avstånd. Alltså medan man sitter inomhus.

   De här vidunderliga bilderna från House Doctor kan man också titta på, när man är inomhus:
Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Foto:House Doctor

Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Foto: House Doctor

Ha en jättebra dag, och glöm för all del inte att inreda ordentligt! /Sofia