måndag 18 mars 2013

Ett tjejrum.

"Hur vill du ha det i ditt rum?"
Ungefär varannan vecka ställer jag den frågan till min lilla åttaåring, i hopp om att hon ska säga:
"Det spelar ingen roll. Gör nåt som du tycker är snyggt."
Det har tyvärr aldrig inträffat. Hon vill ha rosasvartglitterzebramönsterguldregnbågsfärgade väggar med extra strössel. Och glitter.
  Därför har vi mötts på mitten...ungefär: Vita väggar med stora gula prickar, rosa, turkosa och gula kuddar - vissa med zebramönster - förvaringskorgar i starka färger och glitter. Och vi hade jättekul när vi målade de gula prickarna på väggen!



En garderobsdörr med favoritleksaker.

Så här skulle en moodboard för rummet kunna se ut:



 Inköpslista:
Fåtölj: Ikea Ekeby med randig klädsel fråm Bemz
Bokhylla: PB Home
Garderob: PB Home
Dockskåp:The magical dollhouse
Förvringskorgr i form av hus: Rice
Kudde med katt: Tricia Guild
Skrivbord: PB Home
Matta: Ikea "Vitten"
Sittpuff: Rice
Våningsäng: Flamant
Kuddar: H&M Home
Vägglampa: Ikea
Sänghimmel: H&M Home
Förvaringskorg i glitter: H&M Home
Lotuslampa i siden: www.minh.se
Tvättpåse: H&M Home
Ljusslinga: Granit

lördag 16 mars 2013

Lördagsinspiration

 
Nötfat och bordsduk (i nyansen Shade Of Blue) från Day, salt- och pepparströare från Metropol.
En liten inspirationsbild från ett lördagsdukat bord!

torsdag 14 mars 2013

Är det bara jag...?

Är det bara jag som åker till gymmet, tränar ett pass, och först efteråt upptäcker att jag har gammal tandtråd i håret? Det är bara jag som åker till gymmet, tränar ett pass, och först efteråt upptäcker att jag har gammal tandtråd i håret.

Då känns det skönt att kunna trösta sig med att det finns sådana här skönheter att drömma om!
Aaaaaaaahhhh....!

Åååååååhhhh....!
 Om jag hade dem, skulle jag placera soffan i köket där den vita byrån står nu (se nedan), och flytta på stolen på kortsidan.. "En sammetssoffa i köket?!", hör jag vissa utbrista nu. Ja, just det, en SAMMETSSOFFA...i köket! Där väntar man sig minsann ingen sammetssoffa, därför blir det ett extra mysigt inslag, tycker jag.

Den ljuvliga Bergèren skulle få stoltsera som skrivbordsstol här:

En liten närbild på skrivbordet. Pennor från Tine K, vaser från Day Home, anteckningsböcker från PB Home

tisdag 12 mars 2013

Nåja, vad är ett badrum? Det kan vara dötrist, tråkigt och...alldeles underbart!

    Vårt badrum är så litet att det nästan inte existerar, och ändå har det tagit fem månader
att göra om det. Om man gillar att vältra sig i sin egen smuts, är det bara positivt! Om inte, innebär det
att man tvingas gå så långt som att börja träna, bara för att få åtkomst dusch. Oh, the humanity!
   Nu är vi visserligen rena och vältränade, men vårt badrum är fortfarande bara en sorglig spillra.
Men ett litet fint hörn är färdigt! Vill ni se?

Tvålpump , handfat och blandare från Nacka Byggnadsvård, silvervas från Day Home




måndag 11 mars 2013

Kärlek är att ge sin fru en kudde.

Rosa sammetskudde och blomkudde- Day Home. Svart linnekudde  i bakgrunden  från Soul Of Himla. Pälspläd från Hemtex.


Jag gillar kuddar, har jag nämnt det? Det är den enda inredningsdetalj som ger riktigt bra valuta för pengarna.
Varför är det så svårt för männen att förstå det? Det är just därför det är så speciellt att få en kudde i present av sin man! Som om jag skulle köpa en leksakstank på Teknikmagasinet åt honom...det borde jag nog göra, förresten..

Utredd inredningsgalning

       Häromdagen satt jag försjunken in en bok som jag inledningsvis köpte för att den var så snygg, men som jag sedermera kom att älska. Då frågade min dotter varför jag inte läste boken, utan bara höll den stelt framför mig. Det var först då jag insåg att jag läste med oseende ögon. I själva verket  var min blick vänd inåt till tankarna på en lampa jag sett tidigare samma dag, som var tillverkad av gamla bestick. Å...!
    Min dotter, som anade var jag hade tankarna, undrade om jag tänkte på kuddar nu igen, vilket är en sjuårings sätt att undra om jag har fått en diagnos. Som om jag aldrig tänker på nåt annat än kuddar....!
Hut barn, det händer faktiskt att jag tänker på ljusstakar också.
Hortensior i vacker vas i fattigmanssilver från Nordiska Hem i Danderyd.

Städad inredning

Jag har hört att det finns en märklig avart, som städar för att det helt enkelt blir för snuskigt annars.
Min enda drivkraft att städa undan är att då  kan man äntligen arrangera gamla grejer i nya högar, och det är alltid lika trevligt. Så när det var dags att arrangera om på hyllan här inunder  upptäckte  jag att det bor en hel koloni dammvarelser där, som antagligen byggt sina små hus av hud- och textilceller. Det fick mig att må lite illa. Det är då en evinnerlig tur att jag lär mig så mycket av mina misstag. Nu vet jag att jag arrangerar gamla grejer i nya högar alldeles för sällan. Det är dags att höja inredningsribban här hemma, annars lär det aldrig bli rent. Nej, nu ska jag ut och köpa en snygg tvål till badrummet, annars har jag ingen anledning att städa där på flera veckor!


lördag 9 mars 2013

Gå ut för inredning

Vilken vacker dag!
Sitter ni och surfar på inredning, nu igen? Ut med er, och tanka lite D-vitamin!
För min del finns det inget som motiverar till utomhusvistelse lika mycket, som tanken på den inredningsbutik som finns i slutet av promenaden.
/Sofia



fredag 8 mars 2013

Kom inte hit och prata om Svenkt Tenn!

Saturnus, 07.55

Sett ur mitt perspektiv:
   I den annars så stökiga lokalen på Eriksbergsgatan befinner sig denna arla morgonstund
endast tre gäster. Det vill säga två synliga gäster; den tredje sitter listigt dold bakom dagens exemplar
av Le Monde. Den franska dagstidningen svävar  till synes i luften, eftersom den mystiska, attraktiva främlingen där bakom på ett oerhört slugt sätt har maskerat till och med händerna med chica, tidningsmönstrade handskar.
     De två övriga gästerna är ett äldre distingerat par, båda två iförda varsin Burberry trenchcoat
och tämligen sura miner. De konverserar lågmält och ilsket, och som angelägen åhörare kan  man snappa upp lösryckta fraser i stil med:  "Arne Jakobson..." ...aldrig omodern"  "...kan man aldrig få för många av..."
Den äldre damen - vi kallar henne Elna Slobberhoff - ger den äldre mannen - han kan inte heta annat än  Torvig Slobberhoff - ett giftigt ögonkast och reser sig.
   Med en imponerad blick åt tidningens håll går hon  fram till diskens dignande kakbuffé, väljer ut en Pain Au Chocolat och en Banoffeepaj, och sätter sig sedan vid sitt bord igen i väntan på kaffet. Om mannen får  lov att beställa är oklart. Le Monde, som nu diskret har uppenbarat sig endast två bord ifrån dem, tar de ingen notis om.  I stället  fortsätter de på ett oerhört oartigt och lågmält sätt att konversera. Det är nu så gott som omöjligt att "råka" höra vad de pratade om! Det är helt enkelt en evinnerlig tur att den attraktiva tidningsfrämlingen har  med sig en antik örontratt, som hon på sitt tidigare nämna diskreta sätt riktar mot det äldre paret.
Det här är vad hon får  höra:

 Torvig: "Bara för att du äntligen vet hur man fotograferar med mobiltelefonen
betyder inte det att jag har lust att titta på bilder av "fina" bord som du har råkat få syn på.
Det säger jag dig; visar du mig ett enda bord till skalar jag av mig huden och skickar den till dig i lika många kuvert som år vi har varit gifta."
Elna:" Jaså, det vore ju skönt. Medan du är upptagen med att stoppa in din hud i tvåhundra kuvert kan jag köpa hur många bord jag vill, och  jag börjar med fyra Josef Frank- bord från svenskt tenn. De 120 000 blir en fin investering. Men sånt förstår ju inte du dig på, din osnutne gamle gubbtjyv!" Hon biter ilsket av en bit av chokladbrödet, och rycker undan banoffeepajen från Torvigs sugna händer.
"Fyra?! Fyra?!", ryter Torvig. "Vad ska du med fyra stycken skitfula bord till?".
"Om jag ställer dem på rad, blir de precis lagom långa för din långa, pösiga hudkostym!", vrålar Elna, och stormar ut från caféet. Ett ögonblick senare återvänder hon, plockar upp chokladbrödet och pajen oxh sliter luren ur handen på den förvånade tidningsfrämlingen, som nu på nåt mystiskt sätt har hamnat vid bordet bredvid.

Sett ur paret Slobberhoffs synvinkel.
Elna berättar: "Det var en underbar dag!
Vi tänkte ta en kopp java på vårt gamla fina Saturnus, då vi genast blev inträngda i ett hörn av en psykopat med märkliga, tidningsmönstrade handskar. Hon sa inte ett ljud, utan stack bara - helt oprovocerat -  sin öronlur i ögat på mig så fort jag satte mig ned vid vårt bord med min paj. Jag blev så bestört att jag började äta Torvigs Pain Au Chocolat i stället." Hon sträcker sig fram mot Torvig och ger honom en kärleksfull klapp på armen.
   Hon fortsätter: " För att inte verka oartig - jag är inte så bra på att ta konflikter -  giftiga blickar är mer min melodi - började jag prata lite smått om ett ljuvligt litet bord jag har sett på Svenskt Tenn. Då får  jag syn på den obehagliga främlingens vitnande knogar - ja, de syntes till och med genom de pråliga handskarna. Jag antar att inte alla tycker lika mycket om Svenskt Tenn som jag, men man behöver ju inte fara upp som en vettvilling och ryta bara för att man har en annan inredningssmak. Vi förstod att vi var tvungna att skynda oss därifrån för att inte bli attackerade. Det var mycket nära att jag glömde att ta  med mig pajen. Som tur är hjälpte den vänlige caféägaren till att hålla fast henne, medan vi flydde hals över huvud. Och är det nån som vet varför hon höll Le Monde upp och ned? Kunde hon inte ens franska? Och varför var det två hål utklippta i tidningen, precis i ögonhöjd?"


   Den här historien kan var sann, men det kan också hända att den inte är det.
Den välbalanserade och attraktiva kvinnan bakom Le Monde skulle kunna vara jag, eller också inte.
 Det lär ni aldrig få veta, om ni inte försöker ge mig nåt från Svenskt Tenn.

Hur som helst.
Jag har piffat till hallen lite. Är det nån som vill se? "Gärna", säger ni?

Ps! Alla ni som gillar Svenskt Tenn: Ni är snälla ändå. D.S.


Lampa från Newport, krukor och tavlor från PB Home, silverskrin och ljusboll i täljsten  från Day